”Etiska fonder” -dyra och meningslösa

3 augusti, 2019 3 av Mr Passiv

På 1500-talet kunde man köpa avlatsbrev för att rena sitt samvete och få en bra känsla i magen. Att de inte hade någon verklig betydelse och endast syftade till att berika försäljaren av dem – katolska kyrkan – gjorde dem inte mindre populära. Idag heter motsvarigheten – ”etiska fonder”.

Avlatsbrev

Låt oss börja med det förhoppningsvis självklara:

– Pengarna du köper aktier på börsen med går inte till företaget utan till en annan ägare som nu säljer sina andelar. Det kan vara en privatperson, en fond osv. Enda gången företaget får tillgång till dina pengar är om du köper aktier vid börsnotering, nyemission eller liknande.

– Som minoritetsägare har du mycket lite att säga till om i bolaget. I praktiken spelar det ingen roll för bolaget vilka de små ägarna är. Du har ingen reell makt i bolaget och därmed kan du inte heller ha något ansvar för beslut som tas, bra eller dåliga.

Med detta sagt så kan man ändå hävda att ditt beslut att köpa är en liten, liten del i den totala efterfrågan för aktien, och att ditt köp driver upp kursen om än så lite. Och aktiekursen spelar ändå roll för företagets finansiella ställning, när de t ex ansöker om lån eller ska köpa upp ett annat bolag (vilket inte sällan sker med det egna bolagets aktier som betalning). Har ditt val av etiska fonder en liten effekt trots allt?

Låt oss göra ett tankeexperiment. I en förenklad värld gör hälften av aktieägarna ”etiska val”, dvs väljer bort vissa aktier då de inte vill driva kursen uppåt hos dessa bolag. Andra hälften struntar i bolagets inriktning. Tänk dig nu två bolag med exakt samma omsättning, vinst och framtidsutsikter, där det en dag kommer fram att det ena bolaget har en ”oetisk” inriktning som inte har framkommit tidigare. Vinsten är tio kronor per aktie och det båda bolagen värderas initialt till 100 kr per aktie. Vad händer med det oetiska bolagets värdering när nyheten släpps?


(paus för egen fundering)

De ”etiska” aktörerna kommer att sälja sina andelar så snart nyheten släpps. Oavsett kurs säljer de på eftersom deras eget regelverk inte längre tillåter detta innehav. Alla som låg inne med ordrar och ville köpa på strax under 100 kr kommer in till ett bra pris. Låt säga att kursen efter detta skede har dragit sig nedåt mot 90 kr för det ”oetiska” bolaget. Alla de aktörer som inte bryr sig om bolagets inriktning ser då att detta bolag, med exakt samma vinst och framtidsutsikter som det vanliga bolaget, är på rea! Här finns en chans till arbitrage. De säljer glatt sina aktier i det vanliga bolaget och köper på av det ”oetiska” tills kurserna har jämnat ut sig.

Slutresultatet blir att ägarfördelningen har ändrats i de båda bolagen, de ”etiska” aktörerna har sålt på låga nivåer medan övriga aktörer har gjort fina affärer. För bolagens del hamnar de efter detta ägarskifte på samma aktiekurs igen när dagen är slut, och hela spektaklet spelar ingen roll alls för bolagens förmåga att finansiera sin verksamhet eller fortsätta hålla på med det de gör.

De verkligt oetiska aktörerna är, ironiskt nog, de fondbolag som tillhandahåller vad som i princip är indexfonder, kallar dem ”etiska” genom att tillämpa några godtyckliga regler, och lägger på en procentenhet på avgiften för besväret. Det är de som är den giriga katolska kyrkan i avlatsmetaforen.

Följ oss gärna på twitter där meddelar vi när nya inlägg publicerats