Hur mycket risk kan du bära?

15 juli, 2019 8 av Mr Passiv

Risk.

För vissa ett ord som väcker oro, något som ska minimeras till varje pris. För andra ett löfte om spänning och möjlighet till stora belöningar. Hur vi ser på risk har att göra med vår personlighet, med uppfattningar och värderingar vi fått till oss under livet, och är nära förknippat med förlustaversion. För en investerare är det viktigt att lära känna sig själv och veta hur man reagerar på förluster och hög risk, för att kunna förebygga att man agerar impulsivt när gränsen för ens risktolerans brister.

I ekonomisk teori är risken hos en investering definierad som den förväntade volatiliteten. Ju högre svängningar, desto större risk. De flesta är överens om att risk och avkastning hänger ihop – man kan inte maximera sin förväntade avkastning utan att ta på sig viss risk. Anhängare av den effektiva marknadshypotesen går så långt som att säga att det är omöjligt att få överavkastning utöver den som kan fås genom att öka sin risk. Själv är jag inte beredd att gå så långt, utan tror nog att det går att få en överavkastning genom väl övervägda val av investeringar. Däremot är jag som i huvudsak passiv investerare mycket tveksam till min egen förmåga att slå marknaden, och jag är ganska säker på att de flesta som tror sig kunna slå marknaden i själva verket inte kan det. Så i detta inlägg kan vi utgå från den indexinvesterarens premiss att förväntad avkastning främst hänger ihop med hur mycket risk man kan ta på sig.

Hur mycket risk kan man då ta på sig? När jag har funderat på detta har jag kommit fram till några saker som inte är uppenbara vid första anblick. Jag ska illustrera det hela med ett par fingerade exempel här nedan, men först kan vi titta på ett par nyckeltal som är vanliga i analys av företag men fungerar finfint på privatekonomin också.

Soliditet är det egna kapitalet dividerat med de totala tillgångarna. Det vill säga, hur stor andel av dina tillgångar äger du med egna pengar till skillnad från lånade. Om man t ex har 100 000 investerat på börsen, äger en lägenhet värd 1 000 000 och har bolån på 700 000 så är ens egna kapital 400 000 (de 300 000 av bostaden som inte är belånade plus de 100 000 i investeringar). De totala tillgångarna är 1 100 000 och soliditeten är 400 000/1 100 000 = 36 %.

Fritt kassaflöde kan beräknas på lite olika sätt, men för privatekonomin är det lämpligt att beräkna som en kvot av intäkterna. Enkelt uttryckt: hur stor andel av lönen blir kvar efter månadens utgifter? Detta benämns ibland också som sparkvot. Om man t ex får ut 25 000 kr netto per månad och gör av med 20 000 kr så är det fria kassaflödet 5000/25 000 = 20 % av intäkterna.

Anton har nyligen blivit klar med sin utbildning och börjat jobba. Han har fått 6 månaders provanställning med en hyfsad ingångslön och han tycker det är skönt att äntligen kunna unna sig saker i vardagen efter att ha varit student i flera år. Ett arv från hans farmor räckte till 15 % insats i en lägenhet som kostade 1,5 miljoner och är värd detsamma idag. Han har också 200 000 i studielån. De här första månaderna av hans arbetsliv har hela lönen gått åt varje månad, men det tycker han inte gör något – som bostadsrättsägare och utan kreditkortsskulder känner han att hans ekonomi är stabilare än de flestas.

Låt oss titta på Antons nyckeltal. Det egna kapitalet är de 225 000 han har i lägenhetsinsats minus de 200 000 han har i studielån: 25 000 kr. De totala tillgångarna är de 1,5 miljoner som lägenheten är värd. Soliditeten är därmed 25 000/1 500 000 = 1,7 %. Eftersom det inte blir något över varje månad är det fria kassaflödet eller sparkvoten 0 %.

Hur god är Antons förmåga att ta på sig risk? Det är lätt att fundera ut scenarion där hans nuvarande livsstil inte skulle gå att uppehålla. Provanställningen kanske inte går över till fast anställning. Räntorna kanske stiger vilket får direkt påverkan på hur mycket han kan spendera utan att ta på sig ytterligare lån. Bostadsmarknaden kan gå ned: En nedgång med 20 % gör lägenheten värd 1,2 miljoner istället, det egna kapitalet blir negativt och om han behöver sälja lägenheten för att t ex flytta till ett jobb på en annan ort blir han skuldsatt utan säkerhet för lånet. Fler saker spelar in, såsom vad han har för utbildning och hur arbetsmarknaden ser ut för den, vilket möjligt stöd han har från sina nära och kära om det går åt skogen, osv. Det står dock helt klart att Antons situation är bräcklig och att fortsätta göra av med hela lönen innebär att förlita sig på turen. Om Anton nu tar steget att börja spara ett par tusenlappar varje månad och får upp sitt kassaflöde, är inte aktiemarknaden det givna valet eftersom det är långt ifrån säkert att han inte behöver sparpengarna det närmaste åren. Istället bör första prio vara att bygga upp en likvid buffert att använda vid oförutsedda utgifter/inkomstbortfall. Anton har en begränsad förmåga att ta på sig risk.

Britt är tio år äldre än Anton och har jobbat i ett decennium. Hon har från starten av sitt arbetsliv sparat ca 30 % av sin nettolön. Efter att ha byggt upp en buffert och amorterat en del på sin lägenhet har hon placerat de sparade pengarna i indexfonder. Med en hyfsad värdeutveckling på börsen har hon fått ihop ett investerat kapital på ca 700 000. Efter studierna fick hon hjälp av sina föräldrar med insatsen på 150 000 kr till en lägenhet som då kostade 1 000 000 kr. Denna har nu ökat i värde till 1 500 000 och hon har samtidigt amorterat av 150 000 kr på lånet. Hennes studieskuld som från början var på 200 000 kr är nu nere på 150 000 kr.

Britts egna kapital är 700 000 (fonder) + 150 000 (insats) + 150 000 (amortering) + 500 000 (värdeökning) – 150 000 (studielån) = 1 350 000. (Om man vill vara extra noggrann kan man räkna av 22 % av värdeökningen i latent skatteskuld). De totala tillgångarna är 700 000 (fonder) + 1 500 000 (lägenhet) = 2 200 000. Soliditeten är 1 500 000/2 200 000 = 68 %. Det fria kassaflödet eller sparkvoten är 30 %.

Hur är Britts förmåga att ta på sig risk? Det är väldigt svårt att konstruera ett scenario där Britt hamnar i ekonomiskt trångmål och inte längre kan upprätthålla sin nuvarande levnadsstandard. Om hon blir arbetslös eller sjukskriven går inkomsterna ner, men en nedgång i inkomsterna med 30 % klarar hon utan att gå minus. Skulle hon ändå gå minus, kan ett uttag från fonderna hålla henne flytande i väldigt många år. Bostaden är belånad till mindre än 50 %, så en bostadskrasch rör henne inte i ryggen. Räntor som går från 1,5 % till 6 % skulle bara innebära att sparkvoten minskar från 30 % till kanske 20 %.

Britts situation är allt annat än bräcklig. Pengarna hon sparar ska absolut gå till aktiemarknaden för att ge ordentlig avkastning. Att amortera mera i hennes läge vore att ge upp miljontals kronor (på lång sikt) för att göra en redan übertrygg ekonomisk situation lite lite tryggare. Snarare bör hon överväga att belåna upp lägenheten och investera de lånade medlen på börsen. Detta är något de flesta instinktivt ryggar tillbaka för – det låter otroligt riskabelt! Men om man analyserar situationen noggrant ser man att Anton har en mycket riskablare situation än Britt, även om hon skulle låna pengar för att investera.

Att successivt höja sin riskaptit mellan Antons läge och Britts läge är något som jag inte tror kommer naturligt för de flesta. Jag tror att bland de som är duktiga på att hålla i pengarna och spara finns det en överrepresentation av trygghetsknarkare som aldrig kan få nog av säkerhet och att ”veta vad man får”. Och bland de som skulle vara beredda att använda hävstång i sina placeringar finns en överrepresentation av lättsinniga typer som aldrig kommer ha disciplinen att först bygga upp ett kapital genom idogt sparande. Utmaningen är att inte gå i någon av dessa båda fällor, utan se klart och nykter på risk och göra väl avvägda val.

Soliditeten och kassaflödet är två viktiga mått som säger ganska mycket (om än inte allt) om en persons ekonomiska situation. Det vore intressant att ta fram ett kombinerat nyckeltal av dessa två, och se om man kan skapa en tumregel om hur man bör agera beroende på var man ligger. För skojs skull drar jag till med följande:

Ta medelvärdet av din soliditet och ditt fria kassaflöde/sparkvot. Anton har t ex (1,7+0)/2 = 0,85 % medan Britt har (68+30)/2 = 49 %.

Tumregel: <10 %: Bygg upp en buffert eller amortera, vänta med aktiemarknaden.
10-40 %: Investera nysparande i aktiemarknaden.
>40 %: Investera med hävstång.

Följ oss gärna på twitter där meddelar vi när nya inlägg publicerats